Oj, förra dygnet gick snabbt! Jag kunde inte hålla mig vaken och skriva igårkväll!
Bilkörningen från Lexington till Knoxville gick jättebra.

Vägen är vacker, böljande skogsklädda kullar. Lastbilarna gör lite tuffa omkörningar ibland på insidan, när vi ligger och fiser, och ibland på utsidan innan en jääättelång backe, så blir det kaos för det. Inga problem att hitta när vi svängde av motorvägen mot Sevierville, Pigeon Forge och Gatlinburg där vi ska bo två nätter. Men när vi kom fram mot Pigeon Forge där Dollywood ligger blev det kö. Vi satt ganska länge, 10 meter, stopp, 10 meter, stopp. Till slut stannade vi och åt lunch på Red Lobster, yummie, räkor!

Upp på vägen igen…mer kö. 3 filer med bilkö… Men vi hade mycket att titta på å andra sidan. Alla hemska redneck-attractions samt en massa roliga människor och bilar.

Little Redneck Wedding Chappel! Och bröllopsfotografering!
Bildekaler:
1# If you aint redneck you aint shit!
2# If you aint a tattoo-get of my ass!

Efter ett tag förstod vi varför det var så otroligt mycket specialbyggda bilar, gamla amerikanare, hot rods, HD m.m. Utmed hela stora genomfartsgatan Parkway hade folk ställt upp stolar på trottoarerna. Hundratals snackar vi om! Och jag tror att om vi hade samlat alla fräcka bilar i hela Sverige hade vi inte fått ihop så många som hade samlats här. I efterhand fick vi reda på att denna veckan hade det varit GRAND FALL ROD RUN! Ett årligen återkommande evenemang där så många som kan kommer hit!

När vi kommit igenom PF körde vi in i skogs/bergmiljö. Vägen blev smalare, slingrig och jättebrant med supersnäva svängar. Till slut kom vi fram till The Lodge at Buckberry Creek… Total tystnad, lugn, vindstilla och vår suite ligger på tredje våningen i en alphydda med otrolig utsikt! Rummet heter Turtle Point, alla rum är individuellt inredda. Allt är väldigt rustikt, barken kvar på sänggavlarna t.ex. Man har använt gamla grejor i inredningen och givetvis har vi murad öppen spis, jaccusi som har fönster ut i sovrummet, stor balkong, stor kyl/frys, diskmaskin, micro m.m. så här hade vi kunnat bosätta oss utan problem. Efter incheckningen höll vi på att bära upp väskorna, så såg jag en liten björnunge! Han släntrade omkring på gräskanten precis bredvid parkeringen, 20 m bort. Jag skrek på Anders för jag tänkte att han kommer aldrig att tro mig! Typiskt nog låg kamerorna på rummet. Han var kolsvart, blank och stor som en New Foundland ungefär…HUR söt som helst. Efter installning tog vi en promenad på ställets stig som leder ner till Buckberry Creek. Det var BRANT och rullgrus, men vi tog det lugnt. Stigen kantas av jättestora rhodhodedronbuskar. Längst ner hörde vi ett par vrål! det var ett gäng som satt och tittade på am. football på en storbildsskärm i ett litet lusthus, typ. Vi smög förbi och började klättringen uppåt på en grusväg som var superbrant. Duktigt svettiga, pustade vi tillbaka till rummet. Duschade, bytte om och gick till huvudbyggnaden för att få mat. Det var någon form av foundraising arrangemang i den större salen, så vi fick sitta ensamma i det andra rummat som var inrett som ett skotskt slott! Servitrisen berättade att det var en av ägarna som var skotte och det var hans familje tartan och delar av hans hem som skeppats hit. Uppstoppade rävar, canadagäss, påfågel, uggla…Delar av rustningar, säckpipa stora mörka ekmöbler, stor öppen spis med älghuvud ovanför, ja ni förstår… Maten var kanongod! Tonfisk med sesamfrön och wasabi och potatiskaka! Sen satt vi ute i mörkret på balkongen och lyssnade på natten.

http://www.buckberrylodge.com

Snabbt över till idag, söndag!
Tidig frukost på verandan i huvudbyggnaden. Samma fina väder, vindstilla men lite kyligt på morgonen. Det enda som vi kan klaga på detta ställe är att när man sitter och äter spelas hissmusik OCH fågelsång OCH en och annan hackspett OCH porlande vatten i bakgrunden…helt sjukt. Det behövs inte här. Som att spela vågljud i bakgrunden när man är på stranden…
Vi ger oss iväg mot andra sidan dalen genom Gatlinburg för att komma upp på bergsvägarna. Vi har läst på en del, men kör in och snackar med Ranger Bob i Sugarlands National Park. Han säger att en bra tur på 3 timmar är upp till den högsta punkten i Tennessee, Klingmans Dome, 2024 möh. Ni kör till en parkeringsplats, then it´s just a short walk to the view tower. Vägarna är jättefina, men smala och det är ganska mycket trafik, inga vägrenar, men alla tar det lugnt. Hittils har vi räknat ut att minst var tredje bil är en 4×4 och var femte en pickup. Och inga små pickups. När jag går bredvid är näsan i höjd med motorhuven. Mycket Cheva, Ford och Dodge RAM, med stora BAGGAR på ;o)

Väl uppe på parkeringen börjar vi promenaden uppåt! Ja, en liten promenad tycker vi inte att det är! Superbrant vissa delar, och det finns sittplatser utmed vägen. Högst upp finns en byggnad, väldigt spejsad, byggd 1960!
Knatar ner igen, sen bär det utför! När vi kommit en bit skriker Anders: En björn! Han såg en på en P-plats som en kille stod och fotade…men inget läge att vända. U-turns är förbjudna. Vi spenderar ett par timmar i turistfällan Gatlinburg, äter på Hard Rock Café, och köper med oss lite kvällsmat hem. Vi försöker köpa tre öl på Walmart av Olga från Helsingfors som kom hit för tre år sen, men hon pratar inte svenska. Tji fick vi, inga öl om vi inte har passet med. Vägverkets körkort duger inte…men hos tobakskillen lite längre ner på gatan gick det bättre. Ikväll ännu en otroligt skön verandakväll. Vi har inte haft TV´n igång på dessa två dygn! Imorgon kör vi mot Lynchburg och Jack Daniels! Gunatt! Kl 20.15 här, kolsvart ute, bara syrsor som hörs, samt ett avlägset billarm, det är väl någon björn som nosat upp någon kvarglömd macka i ett baksäte som den försöker få tag i :O)