Dag 2 i San Antonio Zombiewalk

Helt galet mycket folk igårkväll på gatan bakom vårt hotell, där vårt rum ligger.

Vi tittade ut och såg bara en massa folk som gick fram och tillbaka på gatan… Den korsande gatan var helt avstängd med polis-reglerad övervakning. Bara en upplevelse att se poliserna veva, dansa och showa fram trafiken! Vi gick ut och möttes av Zombies så långt vi kunde se!

Vi hade lite problem för vi fick ingen plats i P-huset mitt över gatan från vårt hotell, så vi hade ställt bilen på en parkering som stängdes kl. 9… Klockan började dra sig mot 9 så vi gick och pratade med en trevlig polis som stod mitt i gatan och viftade fram trafiken. Han förklarade att det var en försök att slå Guinness world records i antal zombies samtidigt! (Andra försöket vi är med om på vår resa!)

Det hade hållit på flera år, men tidigare hade de bara gått på trottoirerna, men nu är de så många att nu var det dags att stänga av hela Alamo street. Vi fortsatte prata med honom och så kom den obligatoriska frågan: where are you guys from? Oh, Sweden! Cool! I’m going there next year whith my 16-yearold daughter, she’s playing soccer!

(Per Hansen, min bror Mats och ni andra som gillar zombies kan kolla på: http://www.sanantoniozombiewalk.com) Polisen nämnde något om 35.000 zombies, jag tror inte de var så många. Nämnas kan att hela familjer, även mycket unga och gamla var med ;-).

The Alamo

Hjältarna från Alamo

Till slut fick vi ut bilen från P-platsen och in den på P-huset, tog bara en timme…men vad gör det när man har semester.

Vårt hotell är mysigt, byggt 1883, ombyggt till hotell 2001, man har egen port-kod, internet funkar bara ibland, men dom bjuder på nybakta cookies, kaffe hela dagen, och vin kl. 5 😉

Allt är mycket gediget, med mörka trägolv och trädörrar, antika möbler, utom sängen, grov mörk klinker o badrummet och gamla quiltar och roliga tavlor med historik om San Antonio. Man märker mycket av det mexikanska ursprunget och allt är mycket patriotiskt.